– Fördyrningen var aldrig ett alternativ. Vi ser att den nuvarande modellen, trots sina utmaningar, är mer kostnadseffektiv utifrån våra förutsättningar, säger Elvira Sverkersson, vård- och omsorgschef i Avesta kommun.
Faktorer bakom beslutet
En av de främsta orsakerna till de ökade kostnaderna är att det fasta grundschemat skulle begränsa medarbetarnas valfrihet att arbeta varje helg, något som i dagsläget görs av vissa. Denna flexibilitet bidrar till en mer ekonomisk schemaläggning som skulle gå förlorad med det fasta schemat.
En annan viktig faktor är att resurstiden inte kan användas lika effektivt i ett låst schema. I den nuvarande modellen kan resurstiden omfördelas för att täcka upp vid sjukfrånvaro och andra akuta behov, vilket gör att resurserna används optimalt.
Svårt att hitta mer kostnadseffektiva lösningar
De lokala villkoren för schemaläggning, som rätten till heltid och att kommunen inte använder delade turer, ställer höga krav på planeringen. Pilotprojektet har visat att det i nuläget är svårt att skapa en alternativ modell som både är lika kostnadseffektiv och möter verksamhetens krav och behov.
Vägen framåt
Kommunen kommer att fortsätta arbeta med att utveckla och förbättra den nuvarande schemamodellen för att säkerställa en god arbetsmiljö för medarbetarna, samtidigt som vi utvecklar våra arbetssätt för ännu bättre vård och omsorg för dem vi finns till för.
– Jag vill tacka alla som har deltagit i arbetsgrupperna och bidragit med sina perspektiv och idéer under projektets gång. Ert engagemang har varit värdefullt. Även om arbetsgruppernas arbete visade på riskerna och ledde till ett beslut om att avsluta pilotprojektet finns stora vinster med att se detta nu istället för när förändringen blivit genomförd. Genom att arbeta tillsammans har vi kunnat komma fram till ett väl avvägt beslut, avslutar Elvira Sverkersson.
Här är ett enklare exempel som visar varför kostnaderna ökar:
En verksamhet inom vård- och omsorg har pengar i budgeten för att anställa 23 personer på heltid. Det räcker för att täcka alla arbetspass om vi inte tar hänsyn till schemareglerna. Men för att följa reglerna – som att passen ska vara högst åtta timmar långa, rättigheten för fast anställda att arbeta heltid, inga delade turer och att ordinarie personal ska täcka alla arbetspass – behövs istället 32 personer på heltid.
Det betyder att verksamheten har 9 personer mer än vad budgeten egentligen täcker. Den extra tiden som dessa personer arbetar kallas resurstid, och det är tid som inte är finansierad i budgeten.
Om verksamheterna använder ett fast schema blir det svårare att planera resurstiden flexibelt, vilket leder till att kostnaderna ökar ännu mer.
Bakgrund
Under våren 2024 genomfördes en medarbetarenkät inom vård- och omsorg för att undersöka intresset för att införa ett fastare grundschema. Enkäten visade att många medarbetare ville pröva en förändring, och ett pilotprojekt startades för att testa modellen.
Syftet med det fasta grundschemat var att skapa mer struktur och tydlighet för medarbetarna, samtidigt som verksamhetens behov skulle tillgodoses. Modellen innebar att medarbetarna skulle arbeta inom samma verksamhetsområde även under sina resurspass, och att schemat skulle vara låst för att minska omplaneringar.
Under pilotprojektets gång framkom dock att det skulle medföra kraftigt ökade kostnader, vilket i slutändan gjorde det ekonomiskt ohållbart att gå vidare med ett fast schema.