Familjerätten

Barn har rätt till båda sina föräldrar, därför är det viktigt att fastställa vilka barnets föräldrar är. Genom att fastställa fader-/föräldraskapet blir barnet juridiskt knutet till båda sina föräldrar och tillförsäkras på så sätt sitt ursprung, försörjning och arv.

De föräldrar som är gifta med varandra behöver inte göra något. Den förälder som inte fött barnet antas då vara barnets andra förälder och blir automatiskt registrerad. Detta gäller alla gifta par, oavsett kön.

Om du är ogift, över 18 år och folkbokförd i Sverige kan du bekräfta fader-/föräldraskap digitalt via Skatteverkets hemsida. För att göra bekräftelsen digitalt behöver båda föräldrarna ha Bank-ID och ni behöver vara överens om att barnet är ert gemensamma. Det spelar ingen roll om ni är sammanboende eller bor på var sitt håll. Bekräftelsen kan göras så snart barnet har fått sitt personnummer, vilket barnet får redan på BB.

Att registrera fader-/föräldraskapet via Skatteverkets hemsida måste göras inom 14 dagar efter barnets födelse. Om bekräftelsen inte sker inom 14 dagar eller om tjänsten hos Skatteverket inte används behöver ni kontakta familjerätten i den kommun där barnet är folkbokfört för att fastställa fader-/föräldraskapet.

För barn till ogifta föräldrar är, enligt föräldrabalkens regler, modern ensam vårdnadshavare från början. I samband med fader-/föräldraskapsbekräftelsen kan ni anmäla om ni önskar gemensam vårdnad om barnet.

Klicka här för att komma till Skatteverkets hemsida

Är du yngre än 18 år, inte folkbokförd i Sverige eller i de fall det finns tveksamheter eller flera möjliga fäder till barnet ska den digitala tjänsten inte användas. Faderskaps-/föräldraskapsfrågan ska då i stället utredas hos familjerätten. Vid en sådan utredning kan en rättsgenetisk undersökning (DNA-test) behöva göras, vilket familjerätten kan vara behjälpliga med.  

Vårdnad är ett rättsligt begrepp. Den som har vårdnaden om ett barn kallas för vårdnadshavare. När barnet fyller 18 år blir barnet myndigt och har inte längre någon vårdnadshavare.

Att ha vårdnaden innebär att ha det juridiska ansvaret för barnet. Vårdnadshavaren har ansvaret för att barnet får den omvårdnad, trygghet, försörjning, utbildning och uppfostran som det har rätt till. Vårdnad ska inte förväxlas med daglig omvårdnad.

Den som har vårdnaden har rätt att bestämma i större frågor som rör barnet och rätt att ta del av uppgifter från myndigheter, sjukvård och skola.

Det finns två former av vårdnad: ensam vårdnad eller gemensam vårdnad.

Ensam vårdnad innebär att en av föräldrarna ensam har det juridiska ansvaret och bestämmanderätten om barnet.

Gemensam vårdnad innebär att båda föräldrarna har ansvar för att barnet får vad det behöver och har rätt till. Föräldrar som har gemensam vårdnad behöver inte bo tillsammans men måste kunna fatta gemensamma beslut i frågor som rör barnet. Gemensam vårdnad betyder inte att barnet ska bo lika mycket tid hos sina föräldrar.

Om föräldrar är gifta med varandra när barnet föds får de automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Om föräldrarna inte är gifta, får mamman automatiskt ensam vårdnad när barnet föds. Föräldrarna kan anmäla att de vill ha gemensam vårdnad i samband med att fader-/föräldraskapet fastställs.

Föräldrar kan också anmäla gemensam vårdnad senare än vid fastställelsen av fader-/föräldraskapet. På Skatteverkets hemsida finns blankett att fylla i gällande detta. Anmälan om gemensam vårdnad sker direkt till Skatteverket. För att det ska vara möjligt att registrera gemensam vårdnad får inget tidigare beslut ha fattats om vårdnaden och barnet måste vara folkbokfört i Sverige.

Vårdnad som anmäls i samband med fastställande av fader-/föräldraskap eller direkt till Skatteverket gäller från den dag Skatteverket registrerar uppgiften.

Klicka här för att komma till ansökningsblanketten

Om båda föräldrarna är vårdnadshavare och en förälder avlider, blir den andre automatiskt ensam vårdnadshavare. Skulle den avlidne föräldern vara ensam vårdnadshavare, ska tingsrätten på ansökan av den andre föräldern eller på anmälan av socialnämnden, anförtro vårdnaden åt den andre föräldern eller om det är lämpligare, till en särskild förordnad vårdnadshavare.

Vid en separation mellan två föräldrar sker ofta stora förändringar för hela familjen. Föräldrarna behöver fatta beslut om bland annat boende, ekonomi och hur ansvaret för barnen ska delas. Det kan innebära att barnen bor växelvis hos båda föräldrarna eller mest hos en av dem, samtidigt som båda fortsatt har ansvar för barnens trygghet och omsorg.

En separation kan väcka många känslor, som sorg, oro, ilska eller lättnad, både hos vuxna och barn. Barn påverkas olika och behöver ofta tydlighet, trygghet och stöd under tiden. God kommunikation och samarbete mellan föräldrarna kan göra övergången lättare för barnen och bidra till en mer stabil vardag.

De flesta föräldrar gör sitt bästa för att se till barnets behov och samarbetar bra efter en separation, men om du själv har en konflikt med den andre föräldern kan det vara svårt att hitta bra lösningar. För att komma fram till ett bra förhållningssätt kan ni båda behöva hjälp från någon utomstående. Vi på familjerätten erbjuder samtal antingen du vill komma ensam eller med den andre föräldern. Vi har fokus på barnets situation och tar hänsyn till dess behov och önskemål. Kontakten är kostnadsfri och vi har tystnadsplikt.

Klicka här om du vill läsa mer om skilsmässa eller separation i en barnfamilj

Om föräldrar ska eller har separerat och har svårt att komma överens i frågor som gäller barnen kan familjerätten erbjuda samarbetssamtal. Samarbetssamtal innebär att föräldrar, under ledning av familjerätten, ges möjlighet att diskutera frågor kring vårdnad, boende, umgänge och sitt samarbete. Samarbetssamtalen har barnets bästa i fokus och syftar till att hjälpa föräldrarna till ett bättre samarbete och en långsiktigt hållbar överenskommelse utifrån barnets behov.

Samtalsledarna styr samtalet men det är föräldrarna/vårdnadshavarna som fattar besluten om barnen. Samarbetssamtal förutsätter båda föräldrarnas frivilliga medverkan, är kostnadsfritt och registeraras inte i socialregistret.

Det är en stor fördel om föräldrarna kan komma överens om barnens vårdnad, boende och umgänge och sitt samarbete utan att det blir en rättslig tvist kring dessa frågor. Föräldrars egna överenskommelser är oftast mer hållbara för barnen än om besluten överlämnas till domstol.

Klicka här om du vill läsa mer om separation och samarbetssamtal

Det finns möjlighet för föräldrar att upprätta juridiskt bindande avtal i vårdnads-, boende- och umgängesfrågor. För att avtalet ska gälla krävs att det föräldrarna är överens, att det är skriftligt, undertecknat av båda föräldrarna samt att avtalet godkänts av familjerätten. Ett godkänt avtal får samma verkan som en dom i domstol.

Om föräldrarna efter en separation inte kan komma överens avseende frågor om vårdnad, boende eller umgänge för sina barn finns möjligheten att vända sig till tingsrätten för att få beslut. Från den 1 mars 2022 är det krav på att föräldrar ska ha deltagit i ett informationssamtal innan de inleder en tvist i domstol. Målet med informationssamtal är att ge föräldrarna relevant information som kan underlätta för dem i ett tidigt skede och hitta den lösning som är bäst för barnen i frågor som rör vårdnad, boende eller umgänge. Informationssamtal genomförs hos familjerätten.

Klicka här för att komma till Avesta kommuns e-tjänst för att boka informationssamtal

Alla föräldrar är skyldiga att efter förmåga bidra till sina barns försörjning. Detta gäller oavsett om man bor tillsammans med barnet eller inte. Underhållsskyldighet gäller till dess barnet fyller 18 år. Om barnet går i skola när det fyller 18 år eller återupptar studierna före 19 års ålder är föräldrarna underhållsskyldiga till dess grundutbildningen är avslutad men längst tills barnet fyller 21 år.

En förälder som inte bor tillsammans med sitt barn bidrar genom att betala underhållsbidrag. Om föräldrarna är överens kan de själva skriva ett avtal om underhållsbidrag. Är föräldrarna inte överens kan domstolen bestämma hur mycket underhåll en förälder ska betala. Underhållsbidrag finns reglerat i föräldrabalken, kapitel 7.

Adoption är en möjlighet för barn, som av olika skäl inte kan växa upp med sina biologiska föräldrar, att få en ny familj. En adoption är till för barnets skull och ska ge barnet en trygg och god uppväxt. Det finns både internationella och nationella adoptioner.

Internationell adoption innebär att man adopterar ett utländskt barn och för att få göra det ansöker man hos Socialnämnden om ett medgivande. Du måste ha fyllt 18 år för att få adoptera. Par som vill adoptera behöver inte vara gifta. Det är också möjligt att adoptera som ensamstående. Innan påbörjad medgivandeutredning finns krav på genomförd föräldrautbildning. En utredning görs avseende de sökandes lämplighet att bli adoptivförälder. Utredning med förslag lämnas sedan till socialnämnden, som beslutar om medgivande ska ges.

Nationell adoption kan vara spädbarnsadoption men vanligast är närståendeadoption, det vill säga adoption av ett barn till make/maka eller registrerad partner. Ansökan om adoption lämnas till tingsrätten, som i sin tur begär in yttrande från Socialnämnden om adoptionen är till barnets bästa.

Funderar du på att adoptera eller vill ställa frågor gällande adoption är du välkommen att höra av dig till familjerätten.