• Skriv ut
  • Kontakt
  • Kontaktinformation

    Avesta Servicecenter

    Telefon: 0226-64 50 00
    Telefontider: Måndag–fredag kl. 08.00–16.30

    Besöksadress: Kungsgatan 32, Avesta

    Öppettider:
    Måndag, Onsdag, Torsdag kl. 09:00 - 16:30
    Tisdag kl. 11:00 - 19:00
    Fredag kl. 09:00 - 15:00

    Ställ en fråga

    För att undvika spam måste du fylla i kryssrutan ovan för att visa att du är en människa.

    Tack för ditt meddelande.

Dela sidan på sociala medier

De lämpligaste överlever när basindustrin möter framtiden

Publicerad: 2018-12-05, kl 16.48

Digitalisering och kompetens behöver gå hand i hand för framgång. Ser du framtidens automatiserade fabrik som ett hot eller en möjlighet? På Avestasamtalen 2018 - tema kompetensförsörjning - samlades drygt hundra personer för att samtala om möjligheter och hot. 

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, inledde dagens program. Hon berättade om gymnasiets betydelse för arbetsmarknaden. De som har ett giltigt gymnasiebetyg har mycket större chans att få jobb.

Efter gymnasiereformen som skedde år 2011 var det nästan bara antalet sökande nationellt till yrkesprogrammen som sjönk, medan antalet som söker till högskoleförberedande program legat kvar på samma nivå som innan trots att årskullarna minskat. Reformen innebar bland annat att yrkesprogrammen inte längre gav grundläggande behörighet att söka till högskoleutbildningar.

Kunskapslyftet ger fler människor möjlighet till utbildning

För att kunna ge fler människor möjlighet att ta del av utbildning satsar regeringen på ett nytt stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser för Sverige. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ökat deltagande i samhällslivet och för personlig utveckling. 

-          Det ska finnas utbildningar i Sverige som eleverna vill gå och som behövs på arbetsmarknaden, avslutade Anna Ekström.

Bättre matchning på arbetsmarknaden

Johan Eklund, VD på Entreprenörskapsforum och professor vid Blekinge Tekniska högskola visade exempel från forskning på arbetsmarknadsområdet. Utgångspunkten var Sveriges konkurrenskraft. Eklund berättade till exempel att kompetensbristen kostar Sverige 250 miljarder om året.

-          Sverige har satsat mycket på utbildningssystemet och ändå har vi problem med hög arbetslöshet och långa vakanser på arbetsmarknaden, sa Eklund.

Sverige har de senaste årtiondena tappat på välståndsligan. Från 1970 då Sverige låg på fjärdeplats till idag när vi ligger på tolfte plats. Det här beror delvis på kompetensbristen. Eftersom det är ett nationellt problem krävs det en nationell lösning, menar Johan Eklund.

Ett annat problem Johan Eklund identifierat är att högre utbildning inte är lönsamt för individen. Trots att de är tre gånger mer produktiva speglas detta inte i lönesättningen.  

Moroten eller piskan

Johan Eklund menar att det finns två vägar att gå: Incitamentsvägen, där regeringen arbetar för att människor själva ska välja mer rätt, eller styrningsvägen, där regeringen mer handfast reglerar matchningen. Johan förespråkar även Tysklands lärlingssystem.

-          Vi ska inte se högre utbildning som lösningen när det gäller alla problem på arbetsmarknaden, utan anpassa vårt perspektiv på utbildning.

Yrkesprogrammen måste stärkas

Per Hidesten, VD vid Industriarbetsgivarna, jurist och van förhandlare för arbetsgivarsidan och industrin, betonade i sitt tal den svenska industrin som en otroligt stark motor för Sverige.

-          Den omsätter 260 miljarder och bidrar till vår välfärd. Dessutom genererar den 2-3 jobb någon annanstans. Industrin är en värdekedja. Men man får aldrig ta industrin för given.

-          För att få intresse och förutsättningar för industrin måste de yrkesinriktade programmen stärkas, på gymnasienivå men också Yrkeshögskolan där det saknar över 10 000 platser, menade Per Hidesten som också betonade vikten av Yrkesvux som är en jättestor möjlighet för företagen att rekrytera.

Ett problem som måste åtgärdas är också genomströmningen av studenter vid universiteten där, enligt Per Hidesten, för få tar examen

-          Men industrin kan också rekrytera från andra branscher, både från byggsektorn och transportsidan. Det jobbar vi på.

Snabbspår viktigt för att komma ut i arbete

Inom privat sektor har vi den största bristen på arbetskraft sedan år 2005. Läget inom den offentliga sektorn är ännu mer alarmerande.

Det sa Anders Ljungberg, enhetschef vid Arbetsförmedlingens analysavdelning, när han redogjorde för arbetsläget i landet.

Ändå är många arbetsgivare fortfarande hyfsat optimistiska och ser fortfarande ljust på framtiden.

-          Många räknar med att anställa fler. Och arbetskraften har ökat. De senaste tio åren har arbetskraften ökat med över 500 000 personer, beroende på bland annat tillskottet från andra länder.

Under 2017 gick åtta av tio jobb till just utrikesfödda. Många av dem gick till industrin, medan inrikes födda fick jobb inom byggindustrin.

Bland de som idag är inskrivna på Arbetsförmedlingen, står 75 % långt från arbetsmarknaden. De utomeuropeiskt födda, +55-åringarna och de som saknar gymnasieutbildning är de som är svårast att matcha till jobb.

Enligt Anders Ljungberg kan korta utbildningar för nyanlända ändå göra det möjligt för dem att etablera sig på arbetsmarknaden och på så vis öka sysselsättningen.

-          Snabbspår är också viktigt, där personer fort kommer ut till yrken de har utbildning för.

Kompetensöverföring och gamification

Basindustrin behöver ha kompetensöverföringsfokus och jobba intensivt med utbildning och med att bredda kompetenser.  Med så kallad gamification går det att simulera olika situationer och det är ett arbetssätt/verktyg som tilltalar framförallt yngre medarbetare. Det menar Magdalena Hallberg, HR-chef Sverige Stora Enso och Per Lyrvall, Sverigechef Stora Enso.

Hållbarhet och kultur

Stora Enso jobbar med att nå ut till potentiella medarbetare om varför det är meningsfullt att jobba för ett företag med fokus på hållbarhet.

En annan utmaning är kultur – det här är också något som Stora Enso har tagit till sig och det handlar om både företagskultur, jämställdhet och mångfald. Till exempel är det ett år sedan #metoo:

-          Det är viktigt att företagen markerar var de står. Vi accepterar aldrig trakasserier.

Utöver gamification och företagskultur jobbar Stora Enso med bland annat traineeprogram, är partnerföretag till Female Leader Engineer, har ett acceleratorprogram där fokus är innovation (ett samarbete mellan Stora Enso och startupföretag).

Lära sig att lära och förändringsförmåga

Digitalization in Stainless Steel production -impacts on work environment and skill supply. Detta var rubriken på Oliver Pichts, Head of Outokumpu Europe Operations, presentation.

Picht ser behov av att digitalisering och kompetens behöver gå hand i hand för framgång.

Picht talade på Avestasamtalen om exemplet ”the dark factory” alltså en fabrik som är automatiserad och utan mänsklig arbetskraft, en fabrik som inte behöver någon belysning för att fungera. Femtio procent av oss alla kommer att se det här exemplet som ett hot, medan de andra femtio kommer att se det som en möjlighet.

Haka på och styr i riktningen eller stoppa huvudet i sanden

Vi kan välja att haka på och styra digitaliseringen/automatiseringen, eller välja att låta den passera. Men den här förändringen kräver en förmåga att kunna lära sig att lära och att anpassa sig till förändringar runtomkring oss. Det handlar i grunden om överlevnad – survival of the fittest - för de som är bäst rustade för förändring.

-          If you haven’t properly learnt to learn – you will have a problem adjusting to change.

Ju tidigare vi tar itu med ett problem – desto större chans har vi att lösa problemet, eller att nå ett resultat, menar Picht.  

Förmågan till inlärning och att arbeta lösningsfokuserat i team är inte självklar, den behöver läras in redan i skolan. Han belyser även ledares förmåga att kunna vara beredda på förändring, att kunna tillåta status quo- frågor, för hur ska annars teknikerna/arbetsgruppen kunna lära sig eller vara beredda på förändring?

-          Be open, be flexible and be prepared to learn!

Plugga mitt i livet

Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, började med att lyfta betydelsen av basindustrin.  Som exempelvis att 93% av all nybruten malm i världen bryts i Sverige. Under många år har vi haft en uppåtgående högkonjunktur men kommer nu under 2019-2020 att få en inbromsning av ekonomin.
Underligt är att vår innovativa smarta basindustri under både hög- och lågkonjunktur uteblir ur debatten.

För att klara kompetensförsörjningen i basindustrin är Yrkesvux oerhört viktigt. Det råder politisk enighet kring dett
a.
Många flyktingar kommer till Sverige med god utbildning, men behöver snabbt kunskaper i svenska. Ylva Johansson, tidigare arbetsmarknadsminister, startade det första ”snabbspåret”. Då för kockar, då det var brist på ca 5000 kockar i Sverige. Idag har 27 snabbspår undertecknats. Nu finns förslag i skarpt läge om en 2-årig utbildning med riktning mot arbetslivet som är under diskussion i EU.

Är svenskarna flexibla? Varje år försvinner över 100.000 jobb, vilket göra att man måste kunna hjälpa folk till nästa jobb. Det finns organisationer som hjälper till vid varsel med omskolning och matchning vilket gör att bara ca 10% blir kvar hos Arbetsförmedlingen, men det är också de 10% som har störst behov.
Ett exempel vad gäller förändring idag är exempelvis för lagerpersonal, en stor grupp. Här är stora förändringar på gång vad gäller robotisering. Här kommer säkerligen omskolningsproblem, vilket är en situation där staten kan bidra med ”smörjmedel”.
Detta kommer inte arbetsmarknadens parter att klara utan här måste staten gå in.

Viktigt att möjliggöra för människor mitt i livet att vidareutbilda sig. Effekten vi ser idag med nuvarande system är att de som redan har lång utbildning gärna fortsätter att utbilda sig.
Man tror idag att 9% av dagens jobb kommer att försvinna, och det är framför allt LO-medlemmarnas söner som far illa i konkurrensen.

Yrkesgymnasierna är mycket viktiga. Men de måste vara högskoleförberedande. När man under en tid tog bort detta sjönk antalet sökande med 45% under 3 år.

Viktigt också att man ser att om man använder mark relativt centralt till nya industritomter tar man bort mark där man annars skulle kunna bygga bostäder. När batterifabriken kommer till Västerås, kommer jobben som skulle kunna gå till vanligt folk att hindras av att den inflyttningen inte är möjlig då inga bostäder finns.

 

Ta makten över berättelsen om jobben i basindustrin

Fredrik Torberger, Konsult & framtidsstrateg, Kairos Future

Morgondagens attraktionskraft –
Mötet mellan regionalt samspel och ungas syn på arbetslivet


Allt fler företag har svårt att få tag i den kompetens som man behöver, därför är det naturligtvis intressant att se hur den tänker som har den eftertraktade kompetensen. Vad behöver man veta i kompetensförsörjningsjakten?  Vem har kompetensen, och hur vill den personen leva? Vilket arbetsliv eftersöks? Hur är man attraktiv som arbetsgivare? Hur upplevs det egna företagets varumärke och vad berättas om företaget? Ta kommandot över den berättelsen.

Fredrik Torberger lyfte tidigt i sin föreläsning att utbildning är en kritisk fråga. Här måste man tänka nytt – och vem har och känner ansvar för detta? Det kommer att krävas nya samarbeten för att ta fram nya utbildningar och avsättas mer resurser för möjligheter till självstudier.

I Kairos Futures undersökningar blir det tydligt att andelen unga (18-32 år) som säger att arbetet är en viktig meningsskapare har sjunkit från 39% (1997, till 18% (2017). Man önskar sig också mindre psykisk press och en bättre bostad. Att ha ett bra jobb är viktigt (62%), liksom att hitta den rätta, få barn och fint boende, men att bli rik hamnar på 29% och känd 14%.

För företagen som deltar i kompetensjakten är det viktigt att förstå detta både för att attrahera medarbetare men också för att behålla de man anställt. Det är viktigt hur arbetsdagen ser ut. Viktigast är arbetstiderna tycker 37%, medan något förvånande företagets samhällsansvar och miljöansvar kommer så långt ner som på 7 %.
Det är också viktigare att bo på en plats man trivs och ha sämre möjligheter till ett bra jobb, än tvärtom.

Livsfas styr platsval. Men även: Hur tänker civilingenjörer? Fysiker? Pedagoger? Omsorgspersonal? Har de olika preferenser vad gäller attraktivitet och arbetsplats? Gör en kompetenskompass över den målgrupp du vill anställa. Vad har just den gruppen för kompetensprofil, arbetsplatskompetens och/eller platsreferens?

I den trygghetsjakt som många lyfter fram, samt jakt efter bra bostäder, borde basindustrin stå sig väl. Basindustrin är motsatsen till den otrygga ”gig”-ekonomin.
Basindustrin är också platsbunden på orter där det går lättare att få bra bostäder.

Fredrik Torbergers tips är att vi ska ta makten över berättelsen om jobben i basindustrin, samt gå ut med tydliga erbjudanden och hållbara värderingar!

Se inspelningen från Avestasamtalen 2018