Med utgångspunkt i den senaste IPCC-rapporten konstaterade föreläsarna att klimatförändringarna är tydligt och utan tvivel orsakade av mänsklig aktivitet.
Temperaturen stiger, extremväder blir vanligare och förändringarna märks redan i Sverige:
- medeltemperaturen har ökat med 1,9 grader sedan förindustriell tid
- nederbörden ökar, särskilt sommartid
- vegetationsperioden har blivit tre–fyra veckor längre
- snötäcket har minskat markant sedan 1960-talet
Föreläsarna betonade att klimatkrisen inte bara är ett miljöproblem – den är också en fråga om folkhälsa.
Maten och klimatet – en stor del av utsläppen
En betydande del av våra utsläpp kommer från maten vi äter. Forskning visar att framför allt animaliska produkter har höga klimatavtryck, och att en mer växtbaserad kost både kan minska utsläppen och förbättra hälsan.
14 100 svenskar dör årligen av ohälsosamma matvanor – att jämföra med cirka 9 000 under pandemins första år. På föreläsningen uppmuntrades deltagarna att fundera över sina matvanor och att arbetsplatser och skolor kan bidra genom exempelvis vegonorm och minskat matsvinn.
Klimatet och hälsan – värmeböljor, smittor och ojämlik påverkan
Värmeböljor är enligt Folkhälsomyndigheten den mest akuta klimatrisk som Sverige står inför de närmaste åren, och hettan skapar redan allvarliga konsekvenser och död för äldre, sjuka och små barn.
Klimatförändringarna påverkar också smittspridning, allergier, luftkvalitet och sociala faktorer som i sin tur drabbar psykisk hälsa. Dessutom drabbar klimatkrisen olika grupper olika hårt – en utmaning som gör Parisavtalet till “vårt viktigaste folkhälsoavtal”, enligt föreläsarna.
Klimat och psykologi – varför gör vi inte mer?
Ett större avsnitt ägnades åt klimatpsykologi och varför det är svårt att agera trots att kunskapen finns. Bland de vanligaste tankefällorna nämndes:
- “Tekniken kommer lösa allt.”
- “Det kvittar vad jag gör.”
- “Andra är värre än jag.”
- “Jag gör ju lite, då räcker det.”
Studier visar samtidigt att engagemanget är stort: 89 procent av befolkningen globalt vill se en kraftfullare klimatpolitik och 69 procent är villiga att bidra ekonomiskt till omställningen.
Föreläsarna betonade att klimatångest i grunden är en sund reaktion – men att känslorna behöver hanteras på ett sätt som leder till handling snarare än uppgivenhet. Ett av de mest effektiva sätten att må bättre är att agera tillsammans med andra – och att se vuxna föregå med gott exempel.
Vad kan jag göra?
Avslutningen ägnades åt de konkreta steg vi alla kan ta i vår vardag. Naturvårdsverket lyfter särskilt fem områden där individens klimatpåverkan är störst:
- resor, inte minst med flyg
- mat och konsumtion
- boende
- textilier
- sparande och investeringar
Föreläsarna visade också den så kallade Engagemangstrappan, där både små och stora handlingar har betydelse – från medvetna vardagsval till kollektivt engagemang. Att delta i forskningsprojektet Hållbart Avesta är ett sätt.
Budskapet var tydligt: Gör något! Prata med andra! Utmana dig själv! Agera tillsammans! Varje tiondels grad spelar roll.
Vill du komma i kontakt med föreläsarna?
Terese Nilsson – tessa.nilsson@gmail.com
Åse Ängsved – ase.angsved@gmail.com
Filip Sundal – filip@sundal.se