• Skriv ut
  • Kontakt
  • Kontaktinformation

    Avesta Servicecenter

    Telefon: 0226-64 50 00
    Telefontider: Måndag–fredag kl. 08.00–16.30
    Lunchstängt kl. 12.00–13.00

    Besöksadress: Kungsgatan 32, Avesta
    Besökstider:
    Måndag kl. 09.00–18.00
    Tisdag kl. 11.00–18.00
    Onsdag–torsdag kl. 09.00–18.00
    Fredag kl. 09.00–15.00

    Ställ en fråga

    Tack för ditt meddelande.

Dela sidan på sociala medier

Farliga utsläpp från Outokompu/AGA

här hittar du information om vad du bör göra inför och under ett utsläpp av farliga kemikalier.

Eftersom Outokumpu och AGA hanterar stora mängder kemikalier kräver lagen att kommunen informerar de personer och företag som löper risk att påverkas vid en allvarlig olycka.

Om larmet går

Allmänheten larmas via VMA – Viktigt meddelande till allmänheten. Signalen låter i 7 sekunder, är tyst i 14 sekunder och låter i 7 sekunder. Detta upprepas under ca två minuter. Varningen kan gälla t.ex. gasutsläpp.

Signalen betyder: Viktigt meddelande till allmänheten - lyssna på radion.

Då skall du:

  • Gå inomhus
  • Lyssna på radion, främst Sveriges Radio P4
  • Stänga dörrar, fönster och ventilation
  • Gå inte ut förrän du hör signalen Faran över

Efter ett varningsmeddelande i radio och TV, kommer information från räddningsledaren. Följ de råd och anvisningar som räddningsledaren ger.

På SVT-text sid 599 finns också information. Undvik att använda telefon och mobiltelefon.

Faran över: Signalen känns igen genom en lång sammanhängande signal.

Läs mer i broschyren "Vad gör jag om larmet går".

Om Outokumpus och AGA:s farliga kemikalier

 

Fluorvätesyra: Kännetecknande vid utsläpp av Fluorvätesyra är kraftigt stickande lukt och ett vitt dimliknande gasmoln. Fluorvätesyra är en vätska som bildar ett vitt gasmoln i kontakt med luftens fuktighet. Gasen har en kraftigt stickande lukt och är mycket giftig och frätande. Den är därför farlig vid inandning och kontakt med huden. Fluorvätesyra försurar även mark och är skadlig för vattenlevande organismer.

Gasol: Kännetecknande vid Gasolutsläpp är gaslukt, doft av sulfat eller surströmming. Gasol är en brandfarlig och explosiv gas som är tyngre än luft och därför breder ut sig längs marken. Vid kall väderlek kan utläckande Gasol synas som en vit dimma. Faran för människor är framför allt brännskador och splitterskador i samband med antändning eller explosion. Ett utflöde av Gasol ger inga skador på miljön.

Syrgas: Kännetecknande vid utsläpp av flytande Syrgas är ett gasmoln som sprids efter marken och förångas snabbt under kraftig dimbildning. Syrgas är färglös, luktfri och smaklös och ger inga besvär vid normal exponering. Som kall gas eller i vätskeform kan den ge svåra frysskador på hud och ögon. Syrgas är en oxiderande gas som underlättar antändning och påskyndar brand i brännbart material. Brandförloppet kan därför bli explosionsartat.

Kvävgas och Argon: Kännetecknande vid utsläpp av flytande Kvävgas och Argon är ett gasmoln som sprids efter marken och förångas snabbt under kraftig dimbildning. Såväl Kvävgas som Argongas är färg- och luktlösa gaser som vid stora utsläpp inomhus kan vara kvävande eftersom den tränger undan luftens syre. Vid utsläpp måste utsatta personer snabbt ut i friska luften. Som kall (ca -190°C) gas eller i vätskeform kan Kvävgas och Argon ge svåra frysskador på hud och ögon. Gaserna är ej brännbara och inte farliga för miljön.

Säkerheten runt gasolanläggningen på Outokumpu

Outokumpu har installerat all nuvarande känd teknisk utrustning för att snabbt kunna stänga ett utläckade flöde, i samband med lossning av gasol. Lossningen sker på ett separat spår för järnvägsvagnarna och övervakas alltid av två personer. Lossningen kan utföras på två lossningsplatser samtidigt och sker via centrifugalpumpar, en för varje lossningsplats. Lossningsplatsen är utrustad med fast vattenkylning och från övervakningskuren har personalen god uppsikt över lossningen. Kuren är försedd med nöddusch som ska användas om någon råkar komma i hudkontakt med gasol som vätska. 
Huvudgasollagret består av två markförlagda gasoltankar som rymmer 600m³ gasol, tryckstegringspumpar samt förångarstation som förser stålverket, stränggjutverket samt steckelvalsverket med gasol.

Beredskapsplanen beskriver de regler och förhållningssätt som gäller inom Avestaorten. Den tar upp både förebyggande åtgärder och vad som gäller vid tillbud eller olycka i samband med hantering och användande av gasol.
Ett av de viktigaste dokumenten Outokumpu har för gasolhantering är beredskapsplanen.
Beredskapsplanen innehåller bl.a. följande viktiga delar:

  • Förebyggande åtgärderRegler för underhållsarbete

  • LarmpunkterUtbildningsplan

  • LarmutrustningTyper av gasolutsläpp

  • Handlingsplan vid larm

Räddningstjänsten har en viktig roll i beredskapen för gasololyckor vid Avesta Jernverk.
På platser där risk finns för gasolutsläpp finns gasoldetektorer utplacerade. Vid ett gasolläckage stänger larmcentralen av gasolen och låglarm eller höglarm går ut.
Låglarm utlöses vid ett visarutslag på 25 %, Larmet aktiveras automatiskt då någon gasoldetektor indikerar en gasolhalt på 25 % av gasolens undre brännbarhetsgräns.
Rött roterande varningsljus tänds vid det verk där larmet utlösts, Gasoltillförseln stoppas och säkerhetsavstängningventilen stängs automatisk till det larmade objektet.

  • Rött roterande varningsljus tänds vid det verk där larmet utlösts

  • Inget larm till Huvudporten

  • Ingen ljudsignal

Höglarm utlöses vid ett visarutslag på 40 %, Larmet aktiveras automatiskt då någon gasoldetektor indikerar på en gasolhalt på 40 % av gasolens undre brännbarhetsgräns eller då något nödstopp tryckts in. När höglarmet aktiverats stoppas tillförseln av gasol till samtliga förbrukningsställen. Samtliga säkerhetsventiler stängs automatiskt. Ljus- och ljudsignaler aktiveras och larm går till Huvudporten, som vidarebefordrar det till Räddningstjänsten.


Outokumpu genomför åtgärder för att minska risker och förebygga tillbud, till exempel:
Outokumpu använder material som är typgodkänt av myndigheter. Endast licenssvetsare får utföra svetsarbeten, och alla fogar röntgas och dokumenteras för kontroll. Systemet är indelat i sektioner där varje sektion har en säkerhetsventil. Ventiler, tryckkännare och manometrar kontrolleras regelbundet Rör från varje säkerhetsventil mynnar högt över marken för att gasolen ska spädas och inte hamna inom brännbarhetsintervallet. Var 3:e månad kontrollerar Outokumpu ledningar eller utrustning med läcksökare, så kallad. sniffer. Provning av gasoldetektorer och larmsystem utförs var 3:e månad.
Vid ombyggnationer utförs riskanalyser och klassningsplaner på anläggningen med hjälp av ett externt bolag (Hydrosafe AB), som även utbildar gasollossare och gasolföreståndare.
Extern kontroll av anläggningen rörledningar, slangar, pumpar, tankar, säkerhetsventiler och så vidare utförs av Nygas en gång/år.

Ingrepp i gassystem

För att kunna ge förutsättningar för ett säkert ingrepp i gassystem skall en driftorder skrivas. Driftordern är en instruktion som beskriver anläggningens avställning och återställning och finns endast i ett exemplar. Driftorden får endast ändras av ansvarig utfärdare. Driftorden skall granskas av mer än en person för att upptäcka eventuella fel, samt signeras efter varje moment av utsedd utförare.

Säkerheten vid fluorvätehanteringen på Outokumpu

 

Fluorvätesyra (HF) används i glödgning/betningslinjen vid KBR och dess betbad. HF:en ingår som en del av den blandsyra som används för att återställa kromskiktet efter glödgningen, och det är detta kromskikt som gör det rostfria stålet "rostfritt".

 

HF är en mycket aggressiv syra och ska därför hanteras med stor varsamhet. Kontakt med hud/ögon eller inandning av rena HF-gaser är alltid allvarligt , eftersom det utarmar kalken i kroppen.
Hanteringen av HF inom verksområdet är omgärdat av strikta regler, personalen är utbildade och åtgärder vid utsläpp och/eller exponering klargjorda för all personal.
Behandling av kroppsdelar/ögon som exponerats för ren HF sker med sköljning av vatten eller Hexafluorid. Sköljning skall ske kontinuerligt fram till dess personen kommer under läkarvård. Läkaren skall informeras om att det är HF som personen exponerats för så att rätt behandling kan sättas in.
Symtomen vid är vita prickar på huden som kliar kraftigt och sedan börjar svida.
Ren HF förekommer i mycket begränsad omfattning och på platser dit bara viss personal har tillträde.
Vanligast förekommer HF:en utspädd med Salpetersyra (HNO3) och är då i sin utspädda form betydligt mindre farlig. En gyllene regel är dock att alltid hantera stänk på kroppen/öga som om det vore det värsta alternativet.
Betsystemet på KBR är slutet och utsläpp till vatten och luft är styrda och regelbundet kontrollerade. Sannolikheten för att kommuninnevånare exponeras för något utsläpp är minimal. Ännu mindre troligt är att någon utanför verksområdet exponeras för koncentrerad HF.

Säkerheten kring AGA:s gasanläggning

AGA Gas anläggning ligger vid Outokumpus Industriområde. Här tillverkas syrgas, kvävgas samt argon. Fabriken är i kontinuerlig drift, övervakad av personal på plats. De producerade gaserna levereras till omgivande industrier via rörledning samt lagerhålls i cisterner. Leveranser sker med bil och järnväg till andra kunder.

Verksamheten är en anläggning på högre kravnivån enligt sevesolagen och har därmed skyldighet att förebygga och hantera och begränsa följderna av en allvarlig olycka. En säkerhetsrapport finns inlämnad och ett handlingsprogram finns upprättat.

Information om senast genomförda tillsynsbesök hittas på Länsstyrelsen Dalarnas hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/miljofarligverksamhet/Pages/senaste-tillsynsbesok.aspx?keyword=seveso

Risker vid hantering

I verksamheten hanterar företaget:

Trivialnamn Benämning Faroklassificering Farlig egenskap
Syrgas Oxygen

Farlighetsklass 2.1 UN 1072 H270

Kan orsaka eller intensifiera brand. Gas under tryck. Kyld gas kan skada vid kontakt.
Kvävgas Nitrogen

Farlighetsklass 2.1 UN 1066 H280

Kan orsaka kvävning. Gas under tryck. Kyld gas kan skada vid kontakt.
Argon Argon

Farlighetsklass 2.1 UN 1006 H280

Kan orsaka kvävning. Gas under tryck. Kyld gas kan skada vid kontakt.

 Dessa gaser är oxiderande, kvävande. Det innebär att olyckor som utsläpp, brand och explosion kan inträffa. Allvarliga olyckor är dock mycket sällsynta.

Ett utsläpp och brand kan ge upphov till besvär för människor som vistas i vindriktningen. I vilken omfattning människor påverkas beror på vilken spridningen är. Om brand sker där syrgas hanteras kan t ex explosion och brandrök hända.

Kvävgas och argon påverkar inte miljön.

Förebyggande åtgärder

Anläggningen är i kontinuerlig drift och övervakas ständigt av kunnig personal.

Dagtid pågår omfattande inspektion och underhållsverksamhet för att förebygga olyckor.  Om någonting ändå skulle gå fel, finns en väl utbyggd nödlägesberedskap med nödsystem och brandbekämpningsutrustning.

Företaget har en intern plan för räddningsinsatser (beredskapsplan). All berörd personal utbildas kontinuerligt i brand-, miljö- och säkerhetsrisker. Övning planläggs och genomförs med Räddningstjänsten.

Övningar med driftpersonal och räddningstjänsten genomförs dessutom regelbundet i enlighet med kommunens plan för räddningsinsatser.

Allmänheten vistas inte inom området och ingen känslig bebyggelse finns i närheten.

Senast granskad 03 april 2017.