• Skriv ut
• Dela
• Kontakt

• Kontaktinformation

  Avesta Servicecenter

  Telefon: 0226-64 50 00
  Telefontider: Måndag–fredag kl. 08.00–16.30

  Besöksadress: Kungsgatan 32, Avesta
  

  Öppettider:
  Måndag kl. 09:00 - 16:30
  Tisdag kl. 11:00 - 16:30
  Onsdag kl. 09:00 - 16:30 
  Torsdag kl. 09:00 - 16:30
  Fredag kl. 09:00-15:00

  Ställ en fråga

  Jag vill ha svar till min e-postadress Jag vill ha en kopia till min e-postadress

  För att undvika spam måste du fylla i kryssrutan ovan för att visa att du är en människa.

  Skicka

  Tack för ditt meddelande.

Frågor och svar Kostenheten

• • Barn och utbildning - Förskola och skola
  • Varför serveras det lättmjölk och lättmargarin i våra förskolor och skolor?

    Kostenheten väljer att följa Livsmedelsverkets råd som de grundar på vetenskapliga fakta för vad som är bäst för barnens hälsa.

    Det finns olika typer av fett, mättade fetter och transfetter samt enkel- och fleromättade fetter (omega-3 och omega-6). Mättat fett och transfetter höjer LDL-kolesterolet, “det onda kolesterolet”. Enkel- och fleromättade fetter sänker LDL-kolesterolet och höjer HDL-kolesterolet, “det goda kolesterolet”. De omättade fetterna är även bra för utvecklingen av barns hjärnor samt leder till en bättre insulinkänslighet. För högt intag av de mättade fetterna  kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet. Standardmjölk och smör innehåller högre del av det mättade fettet än vad lättmjölk och lättmargarin gör och därför är det ett bra alternativ som måltidsdryck och fett på smörgåsen. Till skillnad från de omättade fetterna finns det smakförhöjare i det mättade fettet. Istället för att dricka upp dagsbehovet av mättade fetter väljer vi exempelvis att använda det i såsen så att den smakar ännu mer.

    Livsmedelsverkets egen undersökning om barns matvanor (Riksmaten barn – 2003) visar att 90 procent av alla barn i Sverige får i sig mer mättat fett än vad som är rekommenderat. En av orsakerna till varför svenska barn får i sig för mycket mättat fett är för att i Sverige äter vi mycket mejeriprodukter (mjölk, fil, yoghurt, grädde och ost) och feta charkuterier (korv) –båda dessa livsmedelsgrupper innehåller en stor mängd mättade fetter.  Fleromättade fetter finns i olja, nötter och fet fisk, något som vi inte äter lika mycket av som mejeriprodukter och charkuterier. Tester som Livsmedelsverket utfört visar att barn i Sverige äter dagligen en bra mängd med fett, så det handlar inte om att barnen ska äta mindre fett utan att byta ut en del mättat fett mot omättade fetter. 

    Läs mer i Livsmedelsverkets faktablad Bra måltider i förskola och Bra mat i skola

     

  • Varför får inte jag äta min egen medtagna mat i skolmatsalen?

    I matsalen vistas många elever och pedagoger samtidigt och det kan finnas en risk för att någon är allergisk eller överkänslig mot vissa luftburna födoämnen. Köket ansvarar för att den mat som serveras och finns i matsalen är anpassad och säker för de elever och pedagoger som lider av någon form av överkänslighet eller allergi. Om någon tar med sig egen mat till matsalen kan vi inte garantera att det är livsmedel som exempelvis inte kan spridas via luften.

  • Varför måste jag ha läkarintyg för att bli serverad specialkost på grund av medicinska skäl?

    Det kan finnas många anledningar till varför man är allergisk eller överkänslig mot vissa födoämnen. Vi vill vara säkra på att vi serverar ditt barn rätt kost av rätt anledning så att kroppen kan ta upp alla de viktiga vitaminer och näringsämnen som behövs för att växa och utvecklas. En allergi eller överkänslighet kan exempelvis försvinna med åldern hos ett barn.

    Mer information hittar du här

• • Stöd och omsorg - Äldreomsorgen
  • Jag har beställt kalla matlådor och de har inte levererats hem till mig. Vem kontaktar jag för hjälp?

    Kontakta hemtjänsten som ansvarar för leverans av kalla matlådor.

    Mer information hittar du här

  • Hur mycket är kostnaden för matabonnemang?

    Kostnadsinformation för matabonnemang finner du genom att klicka på länken till Stöd och omsorg här nedan.

    Mer information hittar du här

• • Övrigt
  • Jag har hört att det är farligt att äta kyckling. Hur tänker ni kring det?

    Under våren 2017 publicerade Livsmedelsverket en rapport som informerade om att det då fanns en känd höjning av campylobakter vid tillfället. (Klicka här för att ta del av rapporten från Livsmedelsverket.)

    Inom Kostenheten har vi noggranna regler och rutiner vad gäller rengöring och personlig hygien samt tillagning.

    Bakterien överlever inte vanlig tillagningstemperatur och vi mäter temperaturen (minst 72˚c) på maten vi serverar.

    Livsmedelsverket råder heller inte att avstå från att äta svensk kyckling. (Klicka här för att läsa mer om vad Livsmedelsverkets skriver på sin hemsida.)

    Vi erbjuder inte specialkost i sådana här fall utan endast vid kostrelaterad överkänslighet och allergi.